SOM EN VÄLFYLLD SILO.

Jag förstår inte förare som, när de får klagomål på att de kör som idioter (läs: snabbt, vårdslöst etc.), inte kan ta åt sig det allra minsta utan bara hånskrattar åt klagande passagerare och inte för ett ögonblick reflekterar över huruvida det kanske möjligtvis eventuellt skulle kunna vara så att det ligger åtminstone ett litet korn av sanning i det som framförts.
Jag vet exempel där det inte bara rör sig om ett korn av sanning, utan hela innehållet i en välfylld silo, minst (vad det nu är för korn det rör sig om? Havre? Damm..?), och vederbörande bara nonchalant avfärdar påståendet som ett totalt befängt och illvilligt påhopp istället för att rannsaka sig själv och inse att:
”kanske jag inte absolut nödvändigtvis måste runda fyrvägskorsningarnas 90-gradersvinklar på två hjul..?”
Till exempel.

Skulle det nu, mot förmodan naturligtvis, råka vara så att någon av er som läser detta skulle känna sig träffad, så... hmmm... ber jag om ursäkt, eller vad jag ska skriva.
Fast egentligen ber jag inte alls om ursäkt utan hoppas istället på bättring. Förare som konsekvent kör alldeles för fort t.ex. genom centrum, där det är 30 och förbi/över övergångsställen, ignorerar högerregeln, gasar på fastän trafikljuset visar rött och sen måste tvärnita m.m. ger ju hela yrkeskåren dåligt rykte.

För att återgå till klagomålen så menar jag INTE att SAMTLIGA sådana är BEFOGADE, men i de fall de verkligen ÄR det, då förare faktiskt KÖR för fort etc., så önskar man ibland lite ödmjukhet och inte enbart hånfull nonchalans från berörda (förar-)parter.

Även om såna dära passagerare är ett gissel ( :) ) så händer det ändå nån gång ibland att deras gnäll är befogat.