Det här med att köra i mörker igen.
Det är verkligen verkligen inte roligt.
Man måste väl ändå säga att det är vansinne att köra i t.ex. 90 km/h i kolmörker och regn och mötande (bländande) trafik och 2 cm vägren? Ingen levande människa (inte ens en busschaufför) kan väl ha en möjlighet att hinna uppfatta (och reagera på!) t.ex. en gående utan reflex om en sådan plötsligt skulle befinna sig på vägrenen (som i praktiken inte existerar ens)?
Det känns som att allt är på vinst och förlust liksom, ren tur eller otur, en slump.
Att ha samma hastighetsbegränsning på en väg året runt, oavsett om det är sommar, sol, maximal sikt och optimalt väglag eller vinter/höst, becksvart, regnigt, halt och bländande medtrafikanter (deras bilar iaf) - det är ju som sagt rent vansinne. Eller..?
Som sagt.
Egentligen borde ju hastigheten reduceras till... ja, kanske hälften om samma trafiksäkerhetsnivå ska kunna bibehållas! Sommardag och höstkväll spelar ju liksom inte i samma division, eller vad man säger, och det känns mer och mer obegripligt ju mer jag tänker på det att en 90-väg förblir just en 90-väg när torrt solljus övergår i ösregnigt mörker.
Alldeles extra vansinnigt är det hela när man förutom sig själv dessutom har ansvar för kanske 40-50 personer till.
Usch vilket domedagsinlägg :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar