KONSTEN ATT FORCERA ETT CENTRUM. OCH DIMMA.

Igår korsade dimman här och där stadens vägar i kompakta och utdragna, nästan knivskarpt avgränsade, sjok.
Idag har den förlorat sina konturer helt och istället expanderat till ett enda jämnt, vitt ludd, fortfarande kompakt.
Sikten skulle kunna beskrivas som, minst sagt, mycket begränsad, och jag är såhär i efterhand tacksam över att ha kört uteslutande stadslinjer idag. Jag menar, i stan är ju hastigheten oftast såpass låg att man faktiskt, trots tjock dimma, har en god chans att upptäcka (vanligtvis mörkt klädda och reflexsaknande) folk på hållplatserna i såpass god tid att man t.o.m. kan hinna åstadkomma en mycket mjuk inbromsning (ok, det här med "i god tid" i kombination med hpl Nya Sl. kan diskuteras :)). På en väldigt dimmig 90-väg däremot (typ ut mot S-sjö), i mörker och med pressad tidtabell... Nja. Då sitter jag hellre i stan, som sagt!

Ja, konsten att forcera ett centrum...

1) Bilkö en bra bit upp på S-sjögatan. Trafikljusen nere i korsningen är paj, vilket leder till att fordonen i min färdriktning har väjningsplikt gentemot den ganska täta trafiken nere på den korsande gatan. Att s.a.s. komma över vägen tar alltså ett tag.

2) På (eller, ok, alldeles bredvid) F-gatan byggs det hus och en stor "kranlastbil" står parkerad på sniskan, på både trottoar och gata. Detta i kombination med bussar på hållplatsen mittemot reducerar körbanan till ett körfält (eller hur man ska uttrycka det...). När klockan slår kvart över och samtliga tio-elva bussar i kvarteret samtidigt lämnar sina hållplatser blir det liiite trångt...

3) Att som sista buss i en radda av fem komma ut i den första av G-gatans rondeller kan vara... eh... ja, en aning tidskrävande... Dock måste jag säga att jag är positivt överraskad av att många bilister börjat släppa fram bussarna i mycket högre grad än förut! (...känns det som iaf?)

4) Nästa rondell (nästa cirkulationsplats alltså) är på byggstadiet och orsakar en flaskhals som får den där omtalad (f.d.) Salaproppen att blekna (på bilden är det dock för ovanlighetens skull extremt lugnt!). Trångt, grusigt och gropigt. Skumpskump.
5) Inte slut på eländet - 100 meter senare är två av fyra körfält avstängda p.g.a. bygge av nya hållplatser.
Stresståligheten har nått oanade höjder denna höst! (Bilderna är tyvärr lite missvisande eftersom dom är tagna just den tid på dan då det faktiskt är hyfsat framkomligt...)