ETT AV DE SMÅ TRÅKIGA NÖJENA MAN HAR SOM FÖRARE.

Vid hållplatsen står en gubbe, som jag råkar veta är skötare på psyk, och väntar. Råkar också ha lagt märke till att han brukar gå och prata med sig själv, och en gång stod han t.o.m. och skrek helt ensam ute på gatan (och han pratade/skrek inte i mobil, det är jag säker på). Detta i kombination med hans ganska märkliga kroppsspråk gör att jag uppfattar honom som en rätt obehaglig människa (som själv verkar vara i behov av någon sorts vård).

Iallafall så är han en av dessa passagerare som absolut ska kliva på bussen först av alla, och när bussen närmar sig han står otåligt men koncentrerat och väntar så nära trottoarkanten att han definitivt riskerar att knockas av sidospegeln. Eftersom han som sagt känns som en obehaglig människa har jag inga betänkligheter what so ever mot att på pin kiv rulla fram ett par meter ”för långt”. Som väntat älgar han ikapp den förbiglidande framdörren för att till varje pris bli första påstigande.

När någon (i synnerhet om det är en vuxen!) så tydligt visar att han/hon verkligen bestämt sig för att komma på FÖRST, då MÅSTE man ju bara jävlas och köra fram längre/stanna tidigare! Ju mer angelägen personen i fråga är att bli först, desto mer angelägen blir ju JAG om att INTE låta vederbörande bli just först! Som en naturlag liksom...
Undrar just om det finns någon chaufför överhuvudtaget som kan motstå frestelsen att jävlas, eller vad man ska kalla det (retas kanske låter bättre/mer harmlöst)(fast jag föredrar nog ändå att jävlas, hehe), i en situation som den ovan? :)